it´s all okey. I promise you.
Varför kastar vi oss in i saker vi vet att vi inte kommer komma oskadda ur? Varför tar man beslut som kan gynna en för stunden då vi vet att vi förr eller senare kommer ifrågasätta oss själva om varför vi faktiskt gjorde alla de där sakerna? Varför ger man allt och lite till när man vet att man gång på gång får lika lite tillbaks i slutändan?
Vad får oss att göra saker vi lovat oss själva och andra människor att för ens eget bästa låta bli att göra? Vad ger oss den ständiga drivkraften att fortsätta röra oss mot det som får oss må dåligt, eftersom vi tror oss inte ha styrkan till annat? Nu är det dags att bevisa motsatsen, för att jag vet att allt som är värt att ha också är värt att kämpa för. Och jag vägrar kämpa för något som inte skulle vara värt det. Jag ser saker klarare den här gången jämfört med de andra, även om jag nu är mer medveten om vad jag hoppas på..
Kommentarer
Trackback
