rubrik eller ngt ...

helt sjukt hur vissa saker kan ha sån stor påverkan . man liksom fastnar i tankar och bollar fram och tillbaka lik förbannat vet man att de förlutna kan man inte göra ngt åt . Hur mycket man än vill så går inte tiden att spola tillbaka . och hur mycket man än försöker med att få bort tankarna som kommer dom alltid ikapp. de spelar ingen roll även ifall man springer tills de känns att lungorna ska explodera . eller ifall man gråter tills man somnar . ilskan går inte göra något åt helt enkelt , men de känns som ja borde har lärt mig vid de här laget att de spelar ingen roll man kan inte fly från de förflutna . 
 
jag är inte mig själv längre efter detta , de är som ja har blivit ond på riktigt ..de liksom skär inuti mig fullständigt och jag tappar kontrollen eller rättare sagt jag har tappat kontrollen . jag blir arg på allt och alla .. suget efter att känna smärta är större än någonsin , men jag vet hur fel de är och vad de skulle såra alla andra men mest mig själv ... varför skulle detta hända mig ? varför finns du inte här när ja behöver dig som mest . en kram eller bara ett jävla samtal hade räckt . men de går inte för där du är nu finns ingen telefon.... jag tror inte du förstår hur mycket ja saknar dig pappa . för om du hade vetat de innan du gjorde ditt val så vet ja att du aldrig hade gjort så här mot mig ...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Madeleine Ekman ☆

❤ When You´re Gone the Pieces Of My Heart Are Missing You ❤

RSS 2.0