Dags att börja skriva igen ...
vi gör ett nytt försök ,
Mycket har hänt sen sist ja skrev här .. jag bor inte kvar i Gbg längre utan bor hemma i Jönköping och de känns jätte bra . ska ja vara ärlig har ja ingen lust och skriva vad som hänt de senaste halvåret för de negativet överväger de posetiva . Jag bor just nu för tillfälligt hos mina fosterföräldrar tills ja får min nya lägenhet .17 dagar kvar tills ja får nycklarna gissa om ja längtar . Jag har träffat den mest underbaraste människan som kan gå i ett par skor och tro mig när ja säger att ja är överlycklig över att få kalla han MIN pojkvän . Ja de är så de ligger till Madeleine Ekman har blivit kär .. jag hade glömt bort hur härligt de är med fjärilar i magen och att man går runt och är så fruktansvärt glad hela tiden .helt enkelt en underbar känsla .
som dom flesta vet så är de 29 september idag och de betyder att de är min Mammas födelsedag ..och som dom senaste 5 åren så har ja inte lyft luren idag heller eller varit och köpt ett kort . hon har ju inte gjort de för mig så varför ska jag ?! till skillnad mot henne så har ja fruktansvärt dåligt samvete över de . tankarna har gått så långt att de river sönder mig inifrån och ut . borde ja inte ta vara på den Enda "föräldren" jag har kvar ? nej de tycker ja inte pga hon fick välja och hon valde den " enkla" vägen flaskan och piller istället för att försöka bli nykter och kunna ta hand om mig och min andra syskon .hon valde bort mig och hon har gjort mig så illa och satt ärr i mitt hjärta som ja kommer få leva med resten av livet och ja kommer aldrig någonsin kunna förlåta henne för de. Självklart har hon försök att ta kontakt med mig , senast va för några månader sen . när ja kom hem från jobbet så låg de ett brev på golvet och direkt när ja såg handstilen så visste ja att de va från henne . min reaktion va att ja bröt ihop fullständigt och mådde jätte dåligt en bra periord efteråt ..som så många gånger förut så bestämde ja mig att inte ha någon kontakt längre . men emellanåt så funderar ja på ifall de är ett bra eller dåligt beslut ? en vacker dag kommer ja behöva stå vid din kista och säga farväl kommer ja stå där med ångesten att ja ångrar mig över mitt beslut eller hur kommer de vara ? kommer ja någonsin förlåta mig själv ? ja vet inte alls ...de är så mycket tankar som far runt i mitt huvud och ja innser mer och mer att de inte kan forsätta så hära för de är inte bra någonstans. De ja försöker få fram här bland raderna är att ja saknar Min mamma som jag aldrig hade ..
